Long time, no see....again!

Vad hände? Be careful what you wish for, it might come true...... Jag höll på att kvävas, fick ingen luft, jag, M, fanns inte längre.

Drömde om ett liv....ja iallafall någon form av lycka. Klart att det fanns och finns, jag har ju två fantastiskt fina barn. Men innerst inne var jag bara olycklig och kunde bara inte se att framtiden tillsammans med barnens far, som särskilt ljus. Jag ville så gärna, för barnens skull, kunde inte se dem som skilsmässobarn. Och den egoistiska tanken, att varannan vecka skulle jag få klara mig utan dem. Kanske kunde man bara överleva olycklig för att få vara med dem. Men det fungerar ju inte så, barnen ser ju mig som ledsen, och jag blir ingen bra mamma.

Jag har nu fått nyckel till mitt nya hem, men det är svårt att ta klivet....väl där är det liksom över på riktigt.

Jag känner mig ensam, vet att det kommer bli bra bara allt är på plats och rutiner är satta, men det är tungt. Det är snart 4 månader sen vi bestämde oss för att dela på oss, barnen har fått vänja sig vid att vara bara med mamma eller bara med pappa under semestern. Försöker prata så mycket som möjligt med dem om det som händer och känna av hur de mår. Jag älskar min prins och prinsessa över allt annat på denna jord och ska göra allt jag kan för att de ska ha det bäst.

Jag och barnens far är ju vänner och ska se till att så förbli. Kärleken tog slut, men jag kommer ju alltid älska honom för utan honom hade inte haft mina små älsklingar.

Peace.........

Jag är grymt stolt över mig själv.....  

Har alltid gillat att jobba, även om jag inte alltid haft världens roligaste jobb. Men jag har alltid varit lojal mot mina arbetsplatser, gillat att lära, gillat att hugga i. Har ingen utbildning att tala om, 2-årigt gymnasium, men har ändå, bara genom hårt arbet och att vara mig själv, lyckats fått en hög tjänst på mitt jobb. Visserligen bara tillfälligt, men jag lär mig massor, jag utvecklas massor, den dagen jag går tillbaka till min gamla tjänst, kommer jag att ha växt, dock inte på bredden hoppas jag  

Jag har aldrig förstått mig på människor som inte gillar att jobba. Jag tycker om måndagar, jag gillar att komma tillbaka till jobbet och ta tag i det som ska göras. Jag gillar att se möjligheter, jag gillar att ta tag i problem, atrt lyckas lösa ett problem på jobbet ger en otrolig tillfredsställelse.

Men jobbet är tillfälligt, känner att med små barn är jag inte redo för att satsa allt på detta just nu, vill kunna ha ett liv oxå. Det viktigaste är inte att göra karriär, jag vill kunna vara en bra mamma med.

Kram från M

Älskade ungar...... Jag blev en ganska orolig mamma, vilket jag inte väntat mig. Men allt som händer med barn, som man läser om i kvällstidningarna, oroar mig ständigt över att mina barn ska råka illa ut. Jag har två fantastiskt söta barn, jag vet, alla säger att deras barn är fantastiskt söta, men jag lovar, mina är på riktigt fantastiskt söta.

En son som är ett geni. För varje dag som går visar han mig på ett ödmjukt sätt hur otroligt intelligent han är. Att han dessutom är en lugn, väluppfostrad, ärlig kille med glimten öga gör ett mammahjärta varmt.

En dotter som är söt som socker, med en vilja som kräver en mors största tålamod, en tjej-tjej som älskar att vara med och lära hur det går till i köket, som delar sin mors intresse för de vackra fyrbenta djuren som galloperar fram över fälten.

Älskar dessa två underbara individer så mycket att det nästan gör ont. Lovar att ge dem bästa förutsättningarna för ett lyckligt liv även om jag själv ibland lever i brist på lycka.

//Messimom

Jag gillar inte att läsa allt för långa blogginlägg. Så här kommer några korta inlägg som uppdatering på vad som hänt sen sist, long time....  

Messi

Jag lever i ett missbruk. Har varit beroende i ett antal år, vem räknar? Stundtals får jag en känsla av ett det är dags...dags att bryta med denna kära vän. På söndagen bestämmer jag mig, det här var sista gången, imorgon börjar en ny dag. Har jag tur klarar jag det fram till onsdag, men sen brakar helvetet loss. Huvudet dunkar, mår illa, det kryper i kroppen. Jag letar, river runt, någonstans, snälla någonstans kan jag väl ha gömt undan något, något litet åtminstonde.

Denna gång kanske det är annorlunda, det är onsdagkväll och jag känner att abstinensen börjar släppa lite.

Vad jag missbrukar???? Socker såklart  

/Messi

vad trött jag är....massor av idéer under dagen om vad jag skulle blogga om...men vad hände....

natti & over and out,,,,

Jaha, inget blev gjort igår...och kom oxå på ännu en sak att lägga till på listan.

-Frosta av frysen. Men fan va tråkigt....fast oxå så himla bra att passa på nu när det är minus ute....  

Bidde inget jobb idag. Sonen är sjuk och pappan hade ingen möljighet att stanna hemma idag. Så nu varvar jag dagen med att pyssla om min lille grabb, leka med dockor ihop med dottern, fixar mat, facebookar och bloggar....

Söndag och ångest.... Inte för att det är jobb imorgon. Jag gillar mitt jobb och det är väldigt sällan om ens någon gång som jag inte känner för att gå till jobbet =) Men ångest över allt man inte hunnit göra under helgen. Listan över vad som ska göras växer sig allt längre. Men har lovat mig själv att inte stressa över det, har liksom inte tid och ork för stress.

Vad är det som måste göras då?

-Städning och rensning i klädskåp. Inte så himla kul, men skönt när det är klart....lite till insamling...lite i skräpet och endel, förhoppningsvis inte så lite kvar.

-Ta upp tvätten från tvättstugan. Har nu i två månader väntat på att få tummen ur och fixa punkten ovanför, för det är tråkigt att lägga in ren tvätt i det stöket.

-Städning och rensning i köksskåpen. Min sambo har en förmåga att ställa undan allt som står framme, i närmsta skåp. Nu är alla skåp överfulla och man har tur om inget ramlar ut när man öppnar.

-Göra klart första året-böckerna för mina barn....3 och 5 år gamla.

-Organisera fotoalbum, har väl typ 1000 kort som väntar...

Organisera min receptsamling, för att lättare kunna hitta och planera familjens matintag.

-Åka skridskor med sonen, så han får lite flyt på det.

-TRÄNA....har den senaste tiden, typ 7 månader försummat min hälsa lite. Behöver en rejäl omgång med träning, nyttig mat och ett stort, stort godisstopp...

Jamen, varför sitter jag då här och knapprar, sätt igång och pricka av listan....Jaja, ska bara....  ....till en annan del av Köping först!!!!